Amerikanska mardrömmar

08.09.2013 kl. 11:20
USA:s företagsbeskattning är ingen modell för andra länder.

Publicerad i Hufvudstadsbladet 20 mars 2012

En morgon sent i februari satte mången rättrogen republikan säkert kaffet i vrångstrupen om han eller hon råkade läsa New York Times. I en stort uppslagen artikel analyserades den amerikanska välfärdsstaten, och en av slutsatserna var att den är lika omfattande som den ”socialistiska” europeiska. Men den amerikanska är mer undanskymd.

I Västeuropa betalar medborgare och företag höga skatter, varefter stat och kommun sprider pengarna till vård, subventioner och transfereringar. I USA samlas mindre pengar in via skatter, men systemet fungerar i stället omvänt. Företag och privatpersoner gör stora avdrag i beskattningen när de stöder hälsovård, hjälpbehövande och olika behjärtansvärda ändamål. Enligt artikeln är den största skillnaden att det amerikanska välfärdssystemet blir mycket mer godtyckligt och slumpartat.

Jämförelsen mellan USA och Europa haltar, men här finns onekligen en poäng.

 

Makt har självklart de politiker som samlar in höga skatter och som sedan väljer hur pengarna ska fördelas. Men makt har också de politiker som samlar in lite skatter, ifall de blygsamma skatteintäkterna beror på att politikerna kan besluta om vem som slipper att betala skatt.

Låt oss granska det amerikanska systemet närmare utgående från president Barack Obamas och finansminister Timothy Geithners förslag till företagsskattereform som presenterades i slutet av februari. De amerikanska företagen betalar en samfundsskatt på 35 procent (mot Finlands 24,5 procent). Den amerikanska siffran är dock en chimär, för inga bolag betalar så mycket. Tack vare avdragssystemet sjunker den effektiva skattesatsen till 26 procent.

Skillnaderna mellan enskilda branscher och företag är hisnande. Förre presidenten George W Bushs gunstlingar inom olja och energi hör till dem som betalar minst, handeln och byggsektorn mest. Lyckligt lottade företag betalar 14 procent, de sämst lottade över 30 procent i skatt på vinsten.

I Washington kryllar det av lobbare som bjuder politiker på lunch och förhandlar om avdragsmöjligheter. Rätten att förhandla fram undantag och privilegier ger makt åt dem alla: demokrater, republikaner, lobbare.


 

Obamas skattereform siktar på att avskaffa dussintals avdragsmöjligheter samtidigt som skattesatsen skulle sänkas till 28 procent. Republikanernas Mitt Romney och Newt Gingrich har lagt fram klart lägre procentsatser.

Alla är ense om att skatten ska ner. Ett större problem utgör avdragen, för den som vill avskaffa stora privilegier får oundvikligen fiender. En kalkyl gjord av två budgetexperter kom till att skatteprivilegierna i statsbeskattningen är värda 600 miljarder dollar.

Det är alltså inte underligt om skattepolitiken blir en av de heta frågorna i den amerikanska valrörelsen. Sakta sprider sig insikten om att makthavarna kan styra både människor och företag genom att manipulera beskattningen.

USA är långt mer statsstyrt än de flesta amerikaner anar.


 

Björn Sundell