Ghana från kaos till seger

13.11.2013 kl. 11:19
Det finns länder i Afrika där demokratin fungerar. Numera.

Kolumn i Hufvudstadsbladet 13 november 2012

Bilden av Afrika färgas alltjämt av katastrofer, hungersnöd och våldsamma maktkupper, trots att flera länder har fått rätt god ordning på både ekonomi och valsystem. När Ghana nu går till val om några veckor blir det därför spännande att se om den västafrikanska demokratin klarar av ännu ett fredligt maktskifte. Vägen från kaos till stabilitet har varit allt annat än rak.

”Landsmän! Ert älskade land är för evigt fritt”, deklarerade frihetskämpen Kwame Nkrumah när den brittiska kolonin som den första i svarta Afrika fick sin självständighet år 1957. Nkrumah blev inte bara Ghanas president, han blev också symbolen för afrikanernas frihetskamp, afrikanskt samarbete – och afrikansk socialism.

Nkrumahs styre förbättrade utbildningen och hälsovården, men ekonomin kördes i botten. Frihetskämpen försvandlades till en hård diktator som tystade oppositionen och spärrade in sina kritiker. Utförsbacken i landet var ett faktum.

 

I tiotals år var Ghana en politisk och ekonomisk katastrof. Diktatorer avlöste varandra och ibland tog kuppledarna livet av sina föregångare. Emellanåt överlämnades makten till civila regeringar som snabbt fick ge vika då generalerna åter ville ta över. Utlandsskulden växte.

Då jag själv arbetade i Ghana för drygt trettio år sedan stod bussar och bilar stilla i brist på reservdelar. Det bördiga landet kunde inte mätta befolkningen. I butikerna fanns nästan inga varor på hyllorna. Den som behövde någonting måste söka sig till svarta börsen.

Och ändå var Ghana världens näststörsta kakaoproducent. Alla förutsättningar fanns för framgång, men maktfullkomliga och korrumperade regimer ruinerade landet.

 

Förändringen kom i början av 1990-talet, och under de två senaste decennierna har ghananerna ryckt upp sig. Flera demokratiska val har hållits. Några av dem har varit så jämna att risken för våldsamma upplopp och hämndaktioner har varit uppenbar.

Men gång på gång har Ghanas demokrati klarat prövningen. Ekonomin har sanerats, utlandsskulden minskat, statsbyråkratin effektiverats och landet har blivit en ekonomisk mönsterelev med en blomstrande småföretagsamhet. I fjol, trots den internationella ekonomiska krisen, växte bnp med hela 13 procent, närapå rekord i världen. Men i år har krisen satt press också på Ghana och tillväxten har avtagit.

Dilemmat i valrörelsen är välbekant för oss alla: För att stryka väljarna medhårs fortsätter regeringen att spendera mer än staten har råd med. Budgetunderskottet växer. Den som vinner valet i början av december måste skrida till sparåtgärder som inte blir populära.

De framgångsrika afrikanska demokratierna är inte många, men de börjar ha rätt mycket gemensamt med de europeiska. Demokratin är visserligen skörare i Afrika, men å andra sidan är skuldsättningen i dag ett långt större problem för Europas välfärdsstater än för Afrikas unga demokratier.

 

Björn Sundell